Firandet av far fortsatte igår. På hans födelsedag. Fredag den 13e! Allt började med att syster dök upp hemma hos mig och vi gjorde oss iordning för att möta upp mor och far vid
Restaurang Ågatan 3. Far visste inte om att vi skulle vara med och blev glatt överraskad. Gladast och mest förvånad tror jag dock han blev över det faktum att mor nu lyckats hålla två stora firanden hemliga för honom. Hon är sämst på att hålla saker hemliga! Nu lyckades hon och bara det är egentligen kul nog! Så. God mat blev det. Riktigt god mat! Menyn blev som följer:
Aptitretare: Tre små smakprov - Gös, rådjur och lamm med tillbehör.
Oh, vilken bra start på kvällen! Jag tror det var gös som var den fisksort som fanns med, men jag är lite osäker då jag inte hörde exakt vad hon sa. God var den vilket som! Godast var rådjursmumsbiten! Jag tror att jag dog lite där. Dog och hamnade i smakhimlen.
Förrätt: Löjrom från Vänern - Löjrom från Vänern med kärnmjölk, lök, vört och malt.
Den här tog jag laktosfri därför att det gick. Jag brukar passa på när det finns möjlighet eftersom jag mår bättre av det. Hittar jag någonting i menyn som går att göra laktosfri och jag är sugen på att äta det? Då kör jag på det. Det var en riktigt god löjrom och välpassande tillbehör.
Mellanrätt: Anklever m. tillbehör
Jag måste erkänna att jag inte är så förtjust i lever. Således var jag något skeptisk. Det hade jag inget för att vara. Det var en av de godaste mumsbitar jag någonsin smakat och då har jag ätit en hel del god mat. Det fanns en sötma i tillbehören som verkligen tog udden av leversmaken så att det bara smakade himmelskt.
Huvudrätt: Rådjur från bergslagen - Rådjur från bergslagens skogar med kantareller, ekskivling och svartrot.
Nämnde jag himmelriket? Jag fortsatte befinna mig i den när jag smakade på huvudrätten. Perfekt kött. Perfekta tillbehör. Sedan hamnade jag rakt i helvetet när jag insåg att maten var slut. Det var alldeles för lite mat på tallriken. Inte okej.
Efterrätt: Ostar - Från lokala och internationella producenter presenteras med matchande tillbehör.
Jag tar nästan alltid ostar till efterrätt om sådan finns. Det var tre lagrade ostar och den ena var godare än den andra. Jag kommer dock inte ihåg vilken sorts ostar det var. Godast var den sista. Smaken på den var en av de maffigaste smaker jag känt på länge.
Dryck: Esk Valley Estate, Esk Valley Marlborough, Hawkes Bay, 2012, Sauvignon Blanc, Nya Zeeland.
I deras vinlista beskrivs vinet som: Krispig och grön är ledande känsla. En vacker ton av svarta vinbärsblad tillsammans med härlig limekaraktär. Detta vin rekommenderades av vår servitris och jag är glad över den rekommendationen. Det var ett vin som passade såväl till förrätten som huvudrätten. Jag var inte så avancerad att jag bytte vin till huvudrätten, då jag dels gillade vinet och dels inte gillar rött vin överlag, som rekommenderades till huvudrätten. Det var ett halvtorrt vin åt det sötare hållet, men med ökad torrhet i eftersmaken. Jag kände verkligen av limekaraktären i eftersmaken vilket var kul!
3 ackompanjerande viner till osten
Till ostarna beställde jag in en liten provsmakningsmeny av viner. De passade riktigt bra till de olika ostarna. Den sista av de tre var mest intressant. Jag luktade på den och då luktade det verkligen jord och blöt katt, vilket fick mig att känna en stor skepticism. Sedan tog jag en bit av den sista osten och den smakexplosionen passade perfekt till vinet. Det var det godaste vinet på hela kvällen i kombination med just den osten! Oväntat!
Det blev även kaffe och praliner efteråt. Ågatan är en otroligt mysig restaurang med väldigt bra service. Jag var sådär lagom mätt. Det enda negativa med upplevelsen var att det alltid är för lite mat på den restaurangen. Det är visserligen på gott och ont, men jag ser hellre att det är mer mat på tallriken och jag går därifrån proppmätt samt lite lätt illamående av all mat, än att gå därifrån lagom mätt.
Jag är så nöjd med hela kvällen som avslutades med avancerad dans på ett av stans dansgolv och en promenad hem till D. mitt i sena natten. Jag tror att far är lika nöjd med kvällen som vi övriga och jag hoppas att han känner sig nöjd över hur vi har firat honom!
We are what we repeatedly do. Excellence, then, is not an act, but a habit.
- Aristotle