För någon dag sedan så såg vi The Conjuring. Den var vidrig. Verkligen vidrig. Jag hatar skräck! Fast det är en hatkärlek som alla som verkligen älskar skräck trots att de är livrädda konstant, förstår. Jag älskar att bli skrämd halvt från vettet! Det ska vara en riktigt psykisk jobbig film med inslag av skrämselhicka, dvs. plötsliga ljud och scener där någon står bakom en dörr som stängs och dylikt.
Så. Vi såg The Conjuring. Filmen är regiserad av James Wan. Vad jag kallar huvudrollerna spelas av Vera Farmiga och Patrick Wilson. Deras karaktärer är paret Warren som arbetar som en seriös variant av Ghosbusters och världsberömda utredare av övernaturliga händelser, De är faktiskt baserade på verkliga personer. Bara det gör det hela än mer läskigt. I filmen har de ett rum fullt med saker som har övernaturliga fenomen och mörka krafter knutna till sig. I verkligheten finns det faktiskt ett sådant museeum som den verkliga motsvarigheten till paret Warren driver. Filmen ska tydligen baseras på en av deras mest avancerade fall och vara i princip verklighetstroget. Sjukt läskigt oavsett om tittaren tror på sådana händelser eller inte.
I grund och botten handlar filmen om en familj som flyttar ut till ett hus och efter att klockorna har stannat på 03.07 några nätter för många, och givetvis diverse andra händelser, så kallar de in experterna. Mer vill jag egentligen inte avslöja.
Vad tycker jag om filmen? Den har den där läskiga krypande spänningen samtidigt som det händer plötsliga saker. En bra kombination! Jag skrek högt, gömde mig bakom en kudde, ordnade rivmärken på D.s arm och fick sömnsvårigheter efteråt. En riktigt bra film med andra ord! Jag rekommenderar den!
April: When the music stops, you'll see him in the mirror standing behind you.