Solsken

publicerat i Livet;
Senaste dagarna har jag haft fullt upp både på arbetet och privat. Det är mycket omställningar och oroliga tider. Så idag fick jag en liten aha-upplevelse. Halva dagen hade jag vidareutbildning som coach. Jag har gruvat mig lite för det, mest för att jag känner att jag inte haft tillfälle till att förbereda mig eller ens coacha speciellt mycket i telefon. Det har mestadels blivit coachning över disk i faktiskta möten med kundera. Det har dessutom gått ett tag sedan vi fick coachutbildningen från första taget. Att jag inte har fått mycket övning i att coacha på den biten i kombination med allt annat gjorde att jag inte såg fram emot vidareutbildningen. 
Jag hade inte behövt oroa mig. Det gick otroligt bra. Tjejen från coachingföretaget TeleCoaching var otroligt härlig och duktig. Vi började med att diskutera igenom allt och gå igenom materialet igen. Vi hade mycket intressanta diskussioner om tillexempel inlärning, pedagogik överlag, världsbilder, att förstå någon annans världsbild, VEVA, NÖHR-A och mycket mycket mer. Det var så intressanta diskussioner att jag kom på mig att sakna min tid vid universitetet än mer. Då var sådana något abstrakta diskussioner en del av vardagen och jag saknar det. Nuförtiden blir det visserligen inte mindre intressanta diskussioner, men de är av mer praktisk natur. Förklarligt nog. 
Efter det blev det coachning av medarbetare samtidigt som jag blev coachad. Det gick riktigt bra och jag fick mycket beröm! Jag måste även berömma och tacka min kollega som stod ut med att ha två coacher, även om den ena coachade mig. Hon var väldigt duktig och det märks att hon vet vad hon gör! Jag ska lägga in ett önskemål om att hon är en av dem som ska lära mig svara på chaufförnumret, gud hjälpe mig och alla chaufförer, när det blir aktuellt. 
Berömmet från min coach bestod först och främst i att jag verkligen hittade utvecklingspunkter för den jag coachar. Bra och nödvändiga utvecklingspunkter som i det här fallet gav omedelbart resultat! Det är samma beröm som jag fick på själva coachutbildningen och jag har med andra ord bara blivit bättre. Förutom det så berömde hon mig för mitt sätt att förklara och motivera de olika utvecklingspunkterna. Det var en hel del annat också, men de två ovanstående var huvudpunkterna.
Hur var det då med den konstruktiva feedbacken? Den bestod i att jag ska utmana än mer och verkligen ta diskussioner kring de olika delarna i servicepolicyn, samt tro på att jag verkligen kan det här med coachning, för det kan jag! Inte helt tokig feedback ändå!
Vari fanns då min aha-upplevelse? När jag gick ut från utbildningen och funderade på vad jag faktiskt vill göra med mitt liv. Solen sken och jag bara njöt av att känna den värma ansiktet. Jag insåg då hur mycket vi är påverkade av vädret. Givetvis har jag vetat det innan, men det har blivit så tydligt de senaste dagarna. Det har varit kallt, men överlag strålande sol. Allting är så mycket lättare i solsken och jag är otroligt stolt över mig själv som inte fegade ur utbildningen utan genomförde den och det med bravur!
Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning.
- Winston Churchill

Kommentera inlägget här :