Sagogrynet

Några kollegor och jag diskuterade tidigare i veckan vad som är värt att se på tv idag. Jag kom fram till att det inte är speciellt mycket. Jag är så otroligt trött på alla "fixa-problem"-program. Sofies änglar kom på tal. Jag tror i alla fall att programmet heter så. Det är inte ett program som lockar mig. Jag vill ha feelgood program där jag inte behöver tänka. Jag har tillräckligt med problem i mitt liv för att orka se på andras, erkännes villig, mycket värre problem. 

Jag vill se filmer och tvprogram som jag får ut någonting av. Dokumentärer om för mig intressanta ämnen, filmer som inkluderar brainless action, romantik på 1700-talet och jag vet inte allt. Jag orkar inte med tänkarfilmer just nu. Jag orkar inte se andras elände. Gör det mig till en sämre person? Nej. Jag vet att andra har det sämre än mig, men jag orkar inte fokusera på det just nu. Såhär i slutet av en mörk vinterperiod så behövs alla lycko-feelgood-moments som bara går att hitta. Jag vill ha glädje och lycka i min vardag. Det får jag inte genom att se elände på tv. Jag är heller inte så intresserad av att se gulligull-filmer a la romantiska komedier. Det är för överdrivet. 

Idag blev det en intensiv arbetsdag, timmes promenad på lunchen, följt av SpinPuls/Intervall 60min. Det gick förvånandsvärt bra! Jag slänge pulsklockan efter halva passet eftersom den ändå nollställde sig hela tiden. Den känner helt enkelt inte av min puls. Det är lite trist när tekniken inte fungerar som önskat, men detta pass behövde jag inte den som tur var. Det gick bra ändå. 

I övrigt så har jag arbetat på feelgoodkänslan hela veckan hittills och det lär fortsätta. Helgen var underbart rolig med födelsedagsfest, trevligt sällskap och god mat. Godast mat var det i måndags då vi blev överbjudna till vänner. Det var otroligt fint dukat och vi bjöds på trerätter. Så otroligt gott att jag föråt mig rejält.