Ett slitet, men fortfarande ack så populärt uttryck i jobbsammanhang är "Att ha många bollar i luften". Jag associerar detta uttryck med lite olika saker:
- Jonglering
- Arbeta på/med många saker samtidigt
- Kunna hantera det stressiga i att göra flera saker samtidigt
- En aktiv person som gillar att göra saker
- En person som inte är lat.
- Sport
Jag vet inte riktigt om jag tycker uttrycket är speciellt bra. Det är som sagt ett ganska slitet uttryck. Hur många arbeten idag är av det monotona slaget? Alla yrken har sina trista ögonblick där ingenting händer och alla yrken har stressiga situationer, men riktigt monotona arbeten? De är få, har jag fått för mig. Fördom från min sida, men vi i dagens samhälle har lättare för att ha "många bollar i luften" än tidigare generationer och hanterar denna stress dagligen. Borde det då inte vara en lika självskriven sak som att komma i tid till jobbet? För det gör väl alla idag? Eller?
Varför använder så många arbetsgivare ett sådant förlegat uttryck? Vilken typ av person letar de efter? Varför kan de inte bara i jobbannonser skriva: Du får inte vara lat, utan ska hålla på med tusen saker samtidigt och le medan du gör det. Stress ska du inte veta vad det är, men du måste kunna skriva en orderbekräftelse med vänsterhanden på dator ett samtidigt som du med höger skriver en dagordning för ett coachmöte på dator två och ha ett telefonsamtal igång på jobbtelefonen, ett på jobbmobilen, vara behjälplig för kollegor, svara på fyra mejl vid samma tillfälle (och skicka svaren till rätt person med bifogade filer) samt skriva rent en hel del annat och le. Hela tiden le.
Varför händer allting på måndagar? Mer kaffe och socker.
For disappearing acts, it's hard to beat what happens to the eight hours supposedly left after eight of sleep and eight of work.
- Doug Larson