Det är tisdag och det känns som om det gått minst en vecka sedan helgen. Jag vet inte ens varför, men just nu är vardagen ganska trist. Förmodligen är det en kvardröjande effekt av min migränattack. Vad vet jag. Det kan också bero på vädret och stress över saker jag egentligen inte kan rå över. Vilket som så känns det bättre nu. Lite bättre. Helgen spenderades i lugn och ro. Tidigt i säng blev det på söndagen också.
Måndagen började med sovmorgon till 9 för att sedan göra absolut ingenting egentligen. Promenerade iväg till arbetet lagom till 12. Sen blev det coachmöte några timmar och sedan kvällsjobb. Jag gillar verkligen att arbeta kväll. Dels för att arbetstiden är 12-21, vilket innebär att jag både hinner ta sovmorgon och ändå hinna med saker innan arbetet, såsom exempelvis träning.
Dels för att det ger mig möjlighet att coacha på eftermiddagen och sedan är det en helt annan typ av arbete på kvällen jämfört med dagtid. Även om det är samma arbetsuppgifter överlag så är det inte alls samma arbete. Tempot är lugnare, problemen mer överskådliga och kunderna mer avslappnade. Det ger en möjlighet till att prata med kollegor på ett helt annat sätt än dagtid. Jämför ljudnivån mellan att sitta i en beställningscentral samtidigt med tio till femton andra dagtid mot tre kollegor kvällstid. Det ger utrymme till att prata, få hjälp med krångliga ärenden, fördjupa sina kunskaper och helt enkelt ta tillvara på de härliga kunder som ringer. Ge dem det lilla extra i samtalen som under dagtid kan vara svårt när kön växer och stressen gör sig påmind.
Att arbeta på kvällen medför också andra arbetsuppgifter till viss del. Dessa arbetsuppgifter är relativt nya för mig, men ack så roliga! Kvällarna går fort och även om det kan vara lite småtrist att gå direkt från arbetet och hem för att sova, så är det värt en hel del att komma hem utvilad från arbetet.
Så idag, tisdag, var det däremot dags för ett dagpass. Arbetstiden var 8.30-17, vilket är lite ovanligt för att vara mig. Nu när vi har fått börja "lägga vårt eget schema", eller i alla fall önska ett schema, för tio veckor åt gången så har det öppnats upp valbara pass som vi tidigare inte hade tillgång till. Svårt att förklara, men det är bara positivt! Jag som föredrar att antingen arbeta 7-16 eller 12-21 har då möjlighet att göra det överlag. Det är skönt!
Nåväl. Tisdag. Jag tog lite sovmorgon, men var inte direkt utvilad när jag gick upp. En morgonpromenad till arbetet piggade upp lite, men det tog nog minst två koppar kaffe innan jag svarade normalt i telefon. Riktigt trött var jag. När det var lugnt så passade jag på att uträtta en hel del ärenden som släpat efter och gnagt mig. Skönt att få sådant avklarat tillslut!
Efter lunch var det dags för gruppcoachning! Jag och en av mina coachkollegor var inplanerade för att hålla gruppcoachningar/seminarier under eftermiddagen. Temat var "Kunden i fokus", uppdelat på Engagemang och Initiativ. Det gick riktigt bra! Diskussionerna var intressanta och många tips, råd och tankar presenterades! Det är så fascinerande att delta i sådana diskussioner där skratt och roliga anekdoter varvas med seriösa tankar och regelrätta förslag på fraser, sätt att hantera situationer och allehanda annat matnyttigt. Jag fick med mig en hel del tips på hur jag själv ska hantera situationer, framförallt frasmässigt.
När väl det var avklarat så blev det att arbeta på en timme till innan hemgång. Jag var ganska trött i huvudet vid det laget. Det tar på krafterna att tänka! Ha! Väl hemma så blev det hämta ut paket och sedan iväg till D. Dags att laga Portergryta! Riktigt gott faktiskt även om jag inte är jätteförtjust i grytor överlag.
Så nu sitter jag här. Jag strökollar på The Big Bang Theory, roar mig med att irritera mig på facebook och allmänt bara göra inget. Jag funderar på att vara sådär tonårsrebellisk och vara vaken hela natten! Sen att det inte drabbar någon annan än mig, är en annan femma. Jag får nog helt enkelt fortsätta vara vuxen och lägga mig i tid. Hua.
The only way to deal with an unfree world is to become so absolutely free that your very existence is an act of rebellion.
- Albert Camus
- Albert Camus